När jordelivet tar slut

oktober 15, 2019 No Comment

Varje gång en människa flyttar hem, somnar in, dör eller vad du nu vill kalla det får vi oss en funderare över livet och dess innehåll. Saker kommer upp till ytan och tankar kan smyga sig in i ens liv som tex dåligt samvete. Samtidigt som man känner en enorm tacksamhet över den tid vi fått tillsammans.

Igår var en sådan dag. Min älskade vän och förebild lämnade detta jordeliv för ett nytt liv i himlen. Hon slipper plågas av denna världs smärta samtidigt som hon lämnar kvar ett enormt hål i tillvaron.

Det dåliga samvetet över att jag tagit saker för givet som att hon är där. Jo självklart ska jag komma förbi sa jag många gånger när jag var i Boden. Men jag tog mig inte tiden, jag stressade hem eller stressade vidare till någon annan salong. Varför?

Alla fantastiska middagar, alla underbara samtal och alla råd inför kommande föräldraskap som du gav mig. Du fanns där. Lyssnade på mina tokigheter, mina drömmar, mål och planer.

Jag såg upp till dig och allt det du gjorde för och med dina döttrar. Mor och dotter date var en av alla de saker du gjorde med dem.

När du blev sjuk för 7 år sedan så krigade vi i bön till den Gud vi tror på. Gripande, du ska få se dina döttrar gifta dig sa jag. Vi grät och skrattade.

Du blev friskförklarad, tack och lov. Tills i våras. Alla tester sköt då i höjden och den fruktansvärda sjukdomen tog över din kropp på kort tid. Som den kämpe du var så kämpade du ett halvår. Du har visat dina döttrar vad riktig kärlek är, allt det du lärt dem i livet, all den tid du lagt på att uppfostra dessa två enormt vackra unga kvinnor gjorde du med sådan passion. Du borde fått en medalj i motherhood.

Nu får du vila ut på de gröna ängarna, lyssna till änglarnas underbara stämmor och njuta av allt det vackra i himlen. En dag är som 1000 år och 1000 år som en dag. Vi kommer ses igen.

Det finns hopp mitt i all sorg. Älskar dig till himlen och tillbaka.