När resan blev större del av målet!

juli 10, 2018 No Comment

En av oss fick ångest i början av semestern. Jag insåg rätt snabbt att vi behövde prioritera om.

Tanken var att skynda oss ner till Sörmland. Fira svärmor och Clas och sen skynda upp igen. Varför denna stress?

I förrgår kväll kom vi med den briljanta idéen att resan skulle bli större del än själva målet. Plötsligt försvann semesterstressen. Jag tyckte att vi skulle ta både motorcykel och bil för att förena nytta med nöje, vilket det blev.

En ny rutt planerades snabbt och vi fick in en dröm i planen som vi burit på länge men inte fått till tidigare. Att få köra Trollstigen i Norge.

Snabbt som bara den packade vi väskor, tvättade fem maskiner med tvätt, klippte gräset, körde till tippen med bilen full och målade en del på huset. Tänk så mycket som blev gjort på en dag.

Kom iväg hyfsat i tid. Spontan som jag är skickade jag iväg en förfrågan till några vänner i Lycksele och kollade ifall de var hemma. Så första stoppet fick bli lunch hemma hos dem.

Alltid lika spännande att se rondellen i Lycksele.

Någon timme senare fortsatte resan söder ut mot Östersund via Dorotea, södra porten till Lappland.

Det blev ett snabbt stopp för intag av piggelinpiller i den 28 gradiga värmen då tröttheten givit mig en rejäl käftsmäll.

Fyllde bränsle utanför Östersund sen blev det middag gjord på primusköket vid vattnet i Krokom.

Otroligt vacker rastplats där vi blev kvar en bra stund. Barnen fick springa av sig i värmen, titta på andfamiljer, vattenkrafthistoria och kasta stenar i den spegelblanka sjön.

Kvällens mål var att komma till Åre och vi lyckades. Kändes dock motigt i morse efter att jag stannat efter 1,5 mil hemifrån för att tanka och barnen frågar om vi är framme snart. 😅 Klassiskt!

Vi droppade in på Åre camping som var rätt fullbelamrad. Trötta men glad i hågen lyckades vi få upp tältet mellan myggbett och akuta toabesök.

Första gången jag var i Åre var på vintern för 5 år sedan då vi hade konferens. I mörkret transporterades vi från Östersunds flygplats till Copperhill i buss. Såg absolut ingenting förrän senare dagen efter när dimman över Åre hade lättat. Wow!

Jag satt i bilen ikväll och bara överväldigades av det enormt vackra landskap vi färdades igenom. Helt annars än den norrbottniska fjällvärlden.

Då var det dax att ägna en stund till planerandet av morgondagen. Förhoppningsvis kan vi snart få sova trots sorlet från överförfriskade campinggäster.

Etapp ett avklarad!